NOTD Blue Velvet

Det är uppenbarligen mycket blått nu, så jag får väl fortsätta på det temat. Det tredje Cherry Culture-lacket jag swatchar är L. A. Colors Blue Velvet, som definitivt inte har den färg som jag associerar med blå sammet (jag tänker på min lilla kostym+kjol i koboltblått, where are you now?) utan med en slags halvelektrisk, plastig tropicopop-blå. Euh. Inga gröna toner heller, vilket jag tyckte mig kunna ana i flarran. Alltså inte lika snyckt som BeYu-lacket som var på tapeten här för lite sen.

Blue Velvet är sjukt svårt att få jämnt, och lämnar långa spår i sig själv redan under första omgången, trots att jag målar snabbt och bestämt. Dessutom flyter det ut så att det kladdar mer än vad jag tycker är normalt. Ingen hit alltså, och inget jag skulle köpa igen. Få se hur det håller med min vanliga sandwichmetod, bottenlack, två lager färg, topplack, och så överst ett tjockt lager hat inför alla repor man gör den första, otåliga halvtimmen.

Det är så knäppt med blåa klor, för de ser alltid helt artificiella och knäppa ut, ännu mer än något annat kitschigt lack. Som om de inte var en del av fingrarna utan mer ett slags svävande plastfnuttar som far runt i luften framför en. Det kanske är dags för min medicin nu...?