tisdag 2 februari 2010

NOTD Caribbean pink


Vem har världens torraste fnasigaste tassar?Mycket talar för att det inte är jag, men jag kan nog placera mig i uttagningarna. L. A. Colors Caribbean Pink gör inte mycket för att höja stämningen heller. Visserligen är den snygg, tycks bara bestå av highlight och ingen bottenfärg, och har den där "magiskt åttiotal"-känslan.


Men den täcker ju ingenting! Tre lager och det är fortfarande som ett skämt! När jag målar naglarna vill jag ju att lacket ska dölja det faktum att de redan är skivliga som spindelskivlingar, jag vill helst inte visa min vita kant eftersom den sällan är hel...men varårå?

Det är konstigt med den här batchen med lack, de är alla liksom mjölkiga och täcker inte jättebra. Hade de varit argmetalliska, och stunkit lösningsmedel och sett ut som i flaskan hade det varit hela himmelriket. But no. Det dröjer nog innan jag hinner köra slut på dem, men oavsett blir det nog inga fler beställningar från L. A. Colors. Inte deras lack i alla fall.

måndag 1 februari 2010

Make up factory gets a släng of the sleven


Jag har inte många grejer från
Make up Factory, men deras hemsida gör mig lite ...trött. I mina ögon är de ett halvdyrt märke - några tior billigare än MUS och MAC, några tior dyrare än de märken som jag på allvar betraktar som budget, in a good way.

MUF (haha) känns mer lågbudget än vad priserna säger, och det är aldrig en bra diskrepans. Mitt High Gloss nr 24 (bilden) tappade korken redan andra gången jag skulle öppna tuben. Nu har den bara sin egentliga kork, en betydligt mindre glammig historia i vit plast, som dock är mer praktisk än det stora vit"metall"(plast)röret som satt där innan. 24 är svinsnygg i förpackningen, precis som flertalet av deras gloss - totalt ogenomskinligt, pärlemorrosa med vita och blå higlights - men när den kommer ut för att leka blir den blyg och syns knappt. Staying power? Glöm det. Jag assimilerar den genom osmos på ett par minuter.

Men oavsett märkets övriga kvaliteter (och jag kanske inte ska säga så mycket innan jag testat andra grejer?) blir jag ganska avtänd av texter som den här:

Products.
The most reknown make up artists have inspired the creation of Make up Factory. High end make up for every individual look. Products in uncompromised quality became reality thanks to top-of-the-art cosmetic manufactures in Europe. Endless focus on the essential aspects of beauty is the drive for creativity and individuality. True values, which speak for themselves. Aesthetic design, lean and with extravagant simplicity, refined with gleaming chrome in symbiosis with mat black, Make up Factory reflects the spirit of modern exclusivity.

Här står INGENTING. Och det är fullt med fel. Åtta stycken, vad jag kan se på rak arm, bortsett från att den innehållslösa klyschfloden borde betraktas som ett fel i sig. Ibland kan det vara hjärtevärmande och roligt med knäppa texter, som på det där lilla kortet från Manly (hej engrish!), men för det mesta hemfaller jag åt fördomen att om folk inte kan skriva ordentligt på sitt företags hemsida, så kanske de inte är så jävla noga med andra saker heller...

Make up Factorys tagline är "High end makeup"?! Behöver man skriva det rent ut på sidan, då har man ett problem. Lite som "food product" (varning för äcklig länk, mespotta).

Det har varit lite ont om arga kommentarer på sistone (folk är väldigt snälla, tack för det!) så jag tar risken att ta upp en pryl som retar mig sjukt mycket i mejkappvärlden såväl som alla andra världar: den jävla undermåliga språkbehandlingen hos företagen.

På Avenyn finns ett par glasskåp som funkar som reklammontrar för dyra butiker och företag i husen på västra sidan gatan. Där finns just nu en stor monitor som kör en jingel för en kosmetisk kirurgiklinik. De påpekar i fetstil att de har profissionella rådgivare. Jag skulle hellre dö än låta dem sätta kniven i mig. Jag funderade allvarligt på att låta min Tourettes ta överhanden och höra av mig till dem och påpeka snedsteget, men sen tänkte jag vafan, de kan vara sitt eget straff. Suckers.

Jag vet exakt vilken sorts brudar som har det här problemet (jag och alla andra akademikerslynor) och jag vet exakt vilken sorts brudar som kommer att plippa och skriva gnälliga kommentarer om att "man inte behöver vara korkad för att man har dyslexi." Tillåt mig att understryka att det inte handlar om medicinska läs- och skrivsvårigheter, som är ett kapitel för sig. Jag har fört det här kriget på diverse olika communities i åratal, och kontentan är väl närmast att
  • folk ljuger ofta och säger att de har dyslexi fast de bara är lata och slarviga (och dumma) vilket är ett hån mot alla som har riktiga problem
  • folk som inte orkar åtgärda sin lättja bör kanske be någon annan att läsa korr om de ska ha texten till något viktigt
  • företag som slarvar med språket i sitt utåtriktade material är jävligt B och förtjänar hån och spott och vikande kundunderlag. Lite profissionalism, omjagfårbe!
Detta från tjejen som knappt vill äta på restauranger som stavar fel på menyn. Eh.

söndag 31 januari 2010

NYX Eyeshadow base II - Hold me, crease me



Ingenting är någonsin så bra som man tror. Och om något verkar jävligt bra så är det förmodligen inte det. Trots att det är kolmörkt ute bestämde jag mig för att orka sminka mig i förrgår morse och gav NYX Eyeshadow Base en omgång. Och fy fan, vad den creasar.

Det är absolut inga problem att tona ut produkten på huden - den blir rätt diskret och funkar som vit, matt highlighter. Ungefär som vilket fetsmink som helst. För att jävlas på allvar följde jag efter med Archetypes Oceans of the Night, eftersom den är nästan svart och dessutom genererar hutlösa mängder fallout.

Det är svinkallt och jag svettas inte direkt på väg till jobbet, men redan vid första kisspausen en timme in i jobbet noterade jag att ögonskuggan hade börjat creasa. Först trodde jag att det var inbillning eftersom jag blivit så himla bortskämd med UDPP, men en liten stund senare var det rätt uppenbart att Oceans krupit iväg och lagt sig i två ränder på vardera gluggen. Vad värre är, färgen stannade inte kvar där den varit, så att man bara kan torka bort ränderna och låtsas som ingenting - det blev typ...hud igen där den har varit. Trots kortvarigt, stillasittande datorarbete i kyligt klimat och mitt så här års ganska torra nylle. Päh.

Vad man göra? Jag tog så lite produkt jag kunde, och förhållandena är rätt optimala weatherwise just nu. Ingen idé att avsluta testet med ett pass på gymmet som jag hade tänkt, jag fick torka bort sminket innan det var dags, för att slippa plocka upp det från golvet när jag var klar. Färgåtergivningen är helt smashing så länge den sitter - i tio minuter. Ska du göra något som tar mindre än en timme så kör hårt, men det är ingen direkt long lasting affair det här. Otroligt synd eftersom det blev så fint, kostar så lite och är väldigt drygt. På fetare hy än min vågar jag inte ens tänka på hur resultatet blir.

Och ändå vill jag inte helt släppa tanken på den här fina burken. Jag kommer nog att köra den i botten i alla fall, få se om jag ändrar mig med tiden. Stay tuned!

lördag 30 januari 2010

Swappar vidare



Jag hade nöjet att träffa två fellow sminknördar häromveckan, Sofie bakom Sagan om Bland Annat och Erika som ligger bakom pain(t). Sofie ville testa Gaslight, så vi stod som två pundare utanför SF-bokhandeln och bytte små plastpåsar med hukande hållning och nervösa sidoblickar. Eller nej, så var det inte. Det var charmerande trevligt!

Som swaploot för Gaslight och Firefly fick jag MUSpryttlar, vilket är mitt bästa bästa! Sofie var i själva verket så generös att hon har en innestående customskugga tills hon hunnit bestämma sig. Nu sitter jag nöjd med läppstiftet Secret (rödorange med glitter), MS Ballade och CS Gecco i skimrigt babyblått och krämigt silver respektive. Ballade kanske inte är något jag skulle ha varje dag, men man kan ju alltid swappa vidare om man ändrar sig. Gecco är kanske det optimala för en sotad silvermejk, och Secret är ett av de där orange läppna som jag borde ha oftare men aldrig köper spontant. Goodie!






fredag 29 januari 2010

Depot depot



Monticka tipsade på Pret-ty.se om en schyrrans youtubevideo som visar hur man depottar NYX Jumbo Eyeshadow Pencils. Jag mitt ärans fä trodde att de skulle gå in i vässare modell stor, men det är tydligen meckigt eftersom de är svårvässade. Här är istället en video som visar hur man brutalt och handfast löser problemet.

Det ser schiitroligt ut när gucket tappar taget och ramlar ner i burken. Sen är det kanske inte lika kul att ha en burk, även om tutorialtjejen tycker det. Halva grejen med att ha en penna är ju att den är just en penna, vilket är tusen gången smidigare än en burk om du frågar mig. Men vad vet jag.

Bilden har jag lånat här, förlåt!

torsdag 28 januari 2010

Sjukt snyggt




Två bilder som är så fantastiskt söta! *Squeeee* igen. Tyvärr är det mejk av den där skoningslösa sorten som antingen inte kan göra ett skit för dig eftersom inget hjälper, eller som du lika gärna kunde ha struntat i eftersom du redan är så jävla snygg. Päh.


Här är också årets hittills snyggaste eyeliner. Yay ta ut svängarna! Jag gillar att det var så rent runtom, jag jagar ju ständigt sätt att komma undan med stora gester utan att se spacklad ut. Milde tid, vad skall ske härnäst?

onsdag 27 januari 2010

Bollywood beauties


Jag älskar Bollywoodstyling, eller vänta nu, indisk-pakistansk styling överhuvudtaget. När jag har fått nog av svenska stylingtips om hur jävla cleant och snyggt det är med diskret eyeliner, brun ögonskugga, naturlig hy och en klick ofärgat läppglans händer det att jag sätter mig och skamgooglar "pakistan wedding", "india bride", bollywood makeup" eller "eastern styling". Sen är det bara att rulla sig i tuttifrutti-attacken som utbryter på skärmen.

Det är något fullkomligt oemotståndligt med en pyntkultur och ett formspråk som hämningslöst förespråkar More is More. Jag har jagat kitschdrömmen ganska länge, och har gott om stora guldkuddar, bruna möbler och fluffiga textilier i rött, rosa, orange och lila. Mitt hem ser ut som Indiskas julskyltning året om. Fuck lattefärgad fondvägg och fyrkantiga bäscha soffor, I say! Men jag törs fortfarande inte gå till jobbet i något som påminner om det här...

Här går vi runt och tror att vi är modiga bara för att vi törs ha rött läppe mitt i veckan, och your average bollywoodchick kanske inte heller går så här spacklad till vardags, men det skulle typ inte funka att smälta in på det här sättet i något sammanhang i väst. Inte ens på ens egen giftning. Kanske speciellt inte då. Jag minns en MUA som sa till mig när jag påpekade att jag skulle vilja komma till henne för att få en riktigt utflippad brudsminkning nån gång, att "Näh, på bröllopsdagen ska man ha så lite smink som möjligt, annars ångrar man sig när man ser bilderna tjuge år senare..." Båååååring!

Hon skulle i varje fall aldrig ha kunnat jobba i Bombay, det säger jag bara. Jag har stulit ihop en hysterisk bildfrossa härunder, enjoy!












Länk.
Länk. Länk. Länk. Länk. Länk. Länk. Länk. Länk. Länk. Länk. Länk. Länk. Länk.

(Kolla gärna in hela den fantastiska bloggen jewellery-india för fler goigeous bilder på smink och julgransjuvelurer. )