onsdag 21 oktober 2009

Out of the comfort zone?


Efter ungefär ett års bloggande har jag insett ett par grejer.

- Jag SUGER på att fotografera. Eller så är det fel på kameran. Men mer sannolikt är väl att det är jag som inte vet hur jag ska göra. Alla xp i foto som man har hallucinerat ihop på fyllan är inget mer än just en hallis...

- Webdesign är A och O. Jag strandar ungefär på B. I det här läget funderar jag seriöst på att betala någon för att göra jobbet.

- Inlägg utan bilder är helt meningslösa att lägga upp. Jag tittar själv väldigt mycket efter bilder och läser inte alltid bloggtexter särskilt noga (vilket ofta beror på att de håller ganska låg kvalitet).

- Jag vill fortfarande inte göra reklam i inläggen, det bär mig emot att göra gratiscopy utan belöning (men däremot kan jag mycket väl tänka mig att ha reklambanners på sikt).

- Det finns ett gängse tilltal i många sminkbloggar som jag aldrig kommer att kunna efterlikna. Och nu måste jag ranta lite om den här sista punkten.


Det är som en sjukdom - jag MÅSTE hålla en viss distans när jag skriver om smink. Mycket tror jag att det beror på att jag kommer från en helt annan hörna av dammen; det jag normalt skriver är

a) små arga texter på Helgon.net
b) små arga filmrecensioner och
c) sura foruminlägg.

Och med ett förflutet på Flashback, Lunar, Helgon, Skunk och nu Likström, där man får slå vilt i högen för att slippa alla idiotiska K41 "med egen fotostudio" är det svårt att plötsligt betrakta internet som en arena för positivt stärkande kritik, självförverkligande och glada tillrop. Jag har redan blivit förstörd. Jag är så van att slå omkring mig att jag inte kan något annat. Gos- och mys-attityden är utom räckhåll, för evigt.

Nätande och i förlängningen bloggande är för mig ett utrymme där man roar sig genom att skriva. Skrivande på nätet innehåller alltid ett stort mått av försvar, oftast i form av distans. Och med den konstiga, försvarsinriktade bakgrund jag har så kan det inte hjälpas att försvaret spiller över här. Jag driver med mitt eget sminkintresse (som ni råkar dela) vilket folk tycker är jättekonstigt. Jag dissar nagelterapeuter. Och vad händer? Error! I sminkbloggarnas positiva värld finns inget utrymme för negativ kritik, nolltolerans för dryghet och mycket lite ironi. Vilket är fint! Och trevligt! Men jag kan inte fungera - och garanterat inte skriva - på de villkoren. Jag älskar sminknörderi, men jag måste få driva med det i alla fall! Texten är jätteviktig för mig, även om folk ofta skummar igenom den och bara tittar på bilderna, eftersom de vet av erfarenhet att bloggtexter ofta håller ganska låg kvalitet.

Nu när ni vet vad jag har i bagaget så kanske det blir mindre obegripligt att jargongen ser ut som den gör? Jag hoppas också att det finns fler än jag som uppskattar en viss distans, som tycker att det är roligt och inte upprörande, och som inte tar så fruktansvärt allvarligt på saker och ting.

Bilden? Här.

4 kommentarer:

  1. Men jag tycker du skriver väldigt bra och det är bra mycket roligare att läsa inlägg som inte tar så hårt på allting, det var därför jag började följa din blogg! :) Den är annorlunda, på ett bra sätt!

    SvaraRadera
  2. Jag gillar ironi och tycker själv att man får dissa. Tyvärr är det jävligt svårt att vara ironisk i text. Jag är irl jävligt ironisk men det kommer verkligen inte fram i min blogg. Önskar att den sidan av mig kom fram mer i min blogg.

    Jag gillar din blogg så fortsätt att skriva roliga och "bitchiga" texter:)

    SvaraRadera
  3. Bra bemötande av min attityd-undran!
    Jag förstår vad du menar med gängse sminkbloggsjargong. I början gjorde jag nåt försök att skriva lite klatschigt (vill inte beskriva det som rolig... :P ) i bloggen men det tar sån tid. Därför beundrar jag dig, som vrider och vänder på allt och gör träffsäkra subkulturspoänger och dylikt i varje inlägg.
    I allmänhet tror jag det råder en snällhetskultur kring de svenska sminkbloggarna, som jag ibland tycker känns lite krystad, men ändå uppskattar många gånger mer än de juvenila påhopp man läser på många andra forum.
    (Förresten, hon som lägger upp jävligt ilskna videotutorials på Youtube, jag kan inte tacka dig nog för den länken, mitt liv är en rejäl klick roligare nu!)

    Hittills har du klarat dig jävligt bra utan bilder, jag tycker din blogg är klart läsvärd utan. Självklart är man nyfiken på dina makeuper! Jag tror övning ger färdighet, förr eller senare lägger du upp bilder och antagligen får du feedback om du vill ha det!

    SvaraRadera
  4. Visst är hon fantastisk! :D Jag önskar att jag kunde improvisera så, helt sjukt kul!

    Ja, jag förstår vad du menar med snällhetskultur. Ibland stör den mig. Hellre fria än fälla, och varför vara dum i onödan, gud vad mycket skit man har sett på olika forum där folk bara vill jävlas. Samtidigt kan jag ibland tycka att folk borde överväga ett tredje alternativ - kanske inte säga något alls hellre än att ge urskiljningslös beröm som man inte menar. Det verkar som om folk kan lägga upp VAD SOM HELST och alla bara "guuuuud va fint!!!!!!"

    ...och det blir lite ihåligt efter ett tag.

    SvaraRadera