FOTD modell "dagisfaktoid"

Den som sa att man inte fick blanda råsa och rött var en tråkig jävel som förtjänar att skämmas. Den som sa att man inte fick blanda råsa, rött, lila, orange och gult måste ha varit nyss nedkommen från en snedtripp och bör inte vinna något gehör öht. Lotta var den som först utrotade den här gamla dagisfaktoiden om vilka färger som "skär sig", och jag är henne evigt tacksam för det. Man gör så mycket dumt av gammal vana. Man undviker så mycket roligt av gammal vana.

Lessee what the Hello Kitty-paletten Devil Eyes kan göra. Här är den utan någon som helst primer - mycket snällt pålagd. Det känns inget vidare med silikonprajmer när det är så kallt och mitt skinn är så torrt.

On the truten - Russian Red, mitt enda precious MAC-läpstips. On the Kotten - min nya fina lila hoodie som det står Tornado Alley på. Bra, för jag gillar tornados. In the håret - Sunsilks Anti-flat-guck. Fast min flarra är blå.

EOTD prik prik

Quickie mellan alla ärenden här, jag är sjukt sugen på att smygflörta lite med det förflutna och har beställt svartvita candycanes från Odium. Fixa fint hår, yay det. Men feg som jag är blir det löstagbart, mespott-kott.

Men då kan man alltid svartspackla sig ein bisschen, dagens EOTD är ett skevt eko från den tiden när svart kajal var allt man behövde. Stand by, det blir fler improviserade, kladdiga eyepieces inom kort.

The mud and the blood and the beer

Neh, bara the mud. Sent omsider hakar även Kotten på trenden med leriga clawfinishes, och handlar VLDs majsiga greige för 35 spänn (!) på åleeens. Det är svårt att fånga den här tvekiga färgen på bild. I vissa ljus är den blå, i andra brun, i andra lila eller grå. Den plockar upp vad man har på sig i övrigt, just nu sitter jag med en syrénlila hoodie och jäser, och då är lacket följdriktigt syrénlilagreigeflrrrrmp.... Anyhow, me like.




Ja, du ser ju själv. Annan lampa. Annan lampa igen. Frack, om jag väntade tills det blidde bra sol skulle det bara visa ännu en möjlighet, inget definivt. Go find out yerself.

Wait for the haul

Sjukt trött, just kommit hem från Stockholm. Det är då fan att man måste BO i stan för att kunna passa den där jäla outleten på Drottninggatan, buäää... MEN för att trösta mig har jag låtit mig bli suckered av Nancy som tyckte att vi skulle sambeställa från Cherry Culture.

Vi insåg rätt snappt att det skulle bli flera kilo (= garanteeerat tullhelvete) om vi gick ihop, så då gjorde vi varsin beställning. Exakt hur vi gjorde den ursäkten för oss själva, att "vi skulle ju handla för att den andra skulle handla så att vi kunde dela på frakten, men nu kan vi inte handla ihop men nu gör vi det var för sig i alla fall", det är jag inte helt hundra på, men ja, eh. Jag behöver ingen som uppmuntrar mitt missbruk! Neherå, det klarar jag själv!

Som vanligt blir det en massa stuff (en del falsies och en massa clawpolish) från NYX och LA Colors, men jag önskar verkligen att de kunde skärpa sig med färgproverna på den jäkla sidan, för det är tamfan det sämsta jag har sett i den vägen. Och jag är för lat för att orka följa upp allt lika bra som Nancy gör, och googla märke+färgnamn+"review"/"swatch" - men för dig som ids är det kanske ett informationstips som jag borde vidarebefordra.

EOTD flamenco fizz

Världens snabbaste sotning idag bara, MUS MS / Flamenco som är ett schitbra komplement när man inte vill köra med svart, och Cherry Fizz, ett utgånget råsch från Everyday Minerals som jag fick en whooping jätteburk av från Nancy, och som jag brukar använda som highlighter eller enda skugga de dagar jag är lat. Den kommer aldrig att ta slut, I swear! På kinden - Passionate Pink från MUS, ja ni vet.


Egentligen gillar jag inte när folk (jag själv) postar EOTDer som bara är en diffus upprepning av något mörkt i en form som alla redan sett hundra gånger, så jag ska försöka kompensera det genom att upprepa följande. Allt som är allround är bra. Allt som är allround är bra. Allt som är allround är bra. För hundra år sen - innan jag hade läst några hundra Frida - gick jag fortfarande på att man kunde göra "Pandoras mejkapp med bara en enda penna", var den brun eller silverfärgad? Jag kanske har nämnt det här förut? Idag skulle jag säga att den där "enda grejen" man kan göra hela rundan med är typ ett krämråsch, eller ett riktigt högpigmenterat puderråsch+lypsyl. Multitasking i sminklådan is go. Jag minns fortfarande med skräck den dagen jag stod inne på universitetets toalett, bakfull som ett ägg och försökte dölja spåren av mina härjningar med hjälp av det enda jag hade i väskan efter nattens bortamatch - ett rävrödbrunt, glittrigt läppstift. Behöver jag säga att jag satt längst bak under hela föreläsningen, och inte svarade på en enda fråga?

Passionate pink

Nu har jag verkligen lyckats avhålla mig från att bunkra mer mejk inför den kommande apokalypsen ganska länge, spexiellt med tanke på den förestående atombollen av smink som kommer att ramla ner här efter jul. Eh!

Men idag var det jetesynd om kotten när hon hasade från jobbet till jymmet och snön ba RRRRÖÖÖÄÄÄÄHHHHH och man ba eeeeeeeh iiiiiiiiih och rätt vad det var stod jag på Mejkappstår och ba jahaaaaa..... Och pling så hade jag MUS Blush i Passionate Pink i handen och världen kändes som en bättre och rättvisare plats.

Jag kan säga att jävlar vicket drag det är i den här dosan. Om den var en sprit skulle den vara en sån där oljig tequila med röd plastkapsyl som man dricker och sen blir det svart och så vaknar man i Tijuana tre dagar senare iförd vadarstövlar med en ödlesvans fastknuten om magen och en bandspelare fasttejpad i ansiktet.

Färgåtergivningen i min kamera är som sagt lite si och så - den är inte så här chockrosa utan mattare - men det här ENDA draget med en pissig platt pensel som normalt sett aldrig plockar upp någon färg, skvallrar ändå om payoffen. Det ser ut som om jag har skurit mig själv, och det går fan inte bort! Det här måste vara något av det mest högpigmenterade som MUS säljer, holy smoke! En ondskefull barbie-kusin till East som inte heller går av för hackor. Får jag rekommendera lätt hand vid applikationen, annars får du skylla dig själv.

EOTD Morbid spajk

Sanna som driver Brite Bird hade för ett par veckor sen en jetefin mejk där hon hade ritat twigs en bra bit ifrån ögat. Trots att jag både letat igenom hela bloggen och dessutom mailat henne kan vi inte spåra bilden, men det var hur som helst något av det mest nyskapande jag sett på länge. Jag är sjukt trött på att alltid rita samma former runt ögat, det har jag ju redan gnällt om, men det här kändes fräscht. Omedelbar verkställan, alltså.

Nu såg jag att hon hade gjort en liknande manöver igen, med lite mer av allt än i den första versionen jag såg, men ändå mindre än i Color Me Crazy-inlägget. Fina det, oh yes.
Och hur blev det på hemmafronten? Jag har fortfarande inte lyckats pricka exakt var jag vill ha strecket i globlinjen - det ultimta vore om det försvann när ögat är helt öppet, samtidigt som jag inte vill ha det på ett ställe där det kan smeta ut sig. Om man blinkar tiotusen gånger så brukar det ju bli så, hur mycket man än prajmar.

Här har jag använt mitt hemkörda pigment Morbid som underlag, och först fegritat de svarta linjerna med kajalpenna för att den fylla i dem med Face Sthlm Precision Eyeliner som ger ett stramare resultat men är sjukt svår att få bort. Har även testat twigtricket på en skirare råsa skugga och jag tycker verkligen att det funkar utan att se för målat ut.



Obs att den heldragna linjen liksom försvinner när man tittar upp. Leskit! Men fuktionellt.

Ååååå så hela fejan så att ni får se min apsnygga blöt i håret när det är minusgrader-frissa! Hurra för mössa, säger jag bara. Dags att plocka fram mors gamla rävlurpa ur gaberåben igen. Aha!

Mini H&M Haul och Mega-rant

God jul! Jag hoppas att du sitter proppmätt hemma hos någon du tycker om, och har smitit iväg en stund för att "gå ditt varv" på nätet för att ha något att göra mellan paketöppning och nästa störtdykning ner i den där paketen med After Eight som ni fick av din fantasilösa kusin.

Lite konsumtion då, kanske? Andras konsumtion? Det bästa med "nyshopppat"-tips på bloggar tycker jag är att man får en förhandsrecension av pjodukten. Men på jääävligt tajt andraplats kommer det faktum att när man står i affären härnäst och får syn på något som man sett goda ting om i en blogg så känns det inte som ett impulsköp (fast det är det) eftersom man visst sett och tänkt på prylen innan. Och det är nästan lika okej som att ha bestämt att man ska gå och handla den, och ha budgeterat för den, om det nu är en dyr grej.

Förresten är det alltid roligare att läsa sågningar. Fast det gäller kanske framförallt film och vin. Jag är helt rudis på vin och dricker med glädje saker som man blir fort full av - Quod erat demonstrandum nu i Lund förra helgen, ursäkta allihop! Men skönhetsbloggarna brukar vara jävligt roliga när de ska till att dissa. "Det känns som att man har ett lager plast i ansiktet..." "Jag ser ut som en psykotisk sexclown i det här röda läppstiftet", ah me...

Men herregud, jag kommer av mig. Jag har handlat på H&M. Det var ju det jag skulle säga. Sorry. Och det här är prylar som man garanterat inte behöver budgetera för - för trettinie spänn styck är de cheap-o tillåme för kedjan som vi alla verkar ha ett kluvet hatkärleksförhållande till. Speciellt med tanke på att nämnda kedja verkar ha drabbats av storhetsvansinne och hybris och numera tar SJUTTI spänn för sina resident kvartetter. Men herregud! Vicka tror ni att ni äääär?

Jag trodde att jag hade syndat klart i Hello Kittyträsket för den här gången, men den lilla jävla katten måste ha räknat sina marknadsandelar extra noga i år och kommit fram till att det inte räckte med dess globala onda imperium - nu är det dags att börja göra bra smink även åt de sura jävlarna som är för snåla för att handla på MAC, och suga in fler addicts i spiralen. Ni vet väl att Tolkien först tänkte döpa sin superskurk till Sanrio? Neh, tänkte väl inte det.

Nu finns iaf två små paletter med de skitsöta ängeldjävelkattaporna, en "vit" och en svart, "Angel eyes" och "Devil eyes" - gissa vilken som är vilken - fast de är båda svarta eftersom ingen vill köpa sminkförpackningar av vit plast nuförtiden, vi lever inte på åttiotalet, så nejtack. (ELF, för helvete. Vi älskar er, men att mejka sig med era grejer känns lite som att gå till tandläkaren... jag bara väntar på att få höra någon säga "varsågod och spotta" i bakgrunden.) Jag köpte först den svarta paletten utan några större förhoppningar, och blev djupt överraskad över vicken ginormous payoff den bjöd på. Det är tydligen inte bara enstaka produkter som är pigmenterade i H&M-sortimentet numera. Jag minns när man fick gnida tills det blödde för att få någon färg alls, och det blev rätt tjatigt med "Crusted AB+" som enda råschfärg efter ett tag, även om jag var goffmupp.

They come with a teensy bow runt. Naww. Tänkt som julklapp, eh? Suckers, den är ju till mig! Pigmenteringen är sämre i den ljusa, föga förvånande, men det är helt ok drag i framför allt de gröna och blå tonerna i den mörka paletten, spexiellt över UDPP som jag testade på. Går man hem med de här behöver man iaf inte känna sig luurad.

H&M har också släppt en ny lippie, Lip Tint. Första gången jag såg det i affärden fanns bara de två tråkiga färgerna kvar (det finns fyra), bäscht och mesrosa. Jag ville ju ha CP-orange och skrikskärt, (Help 2 find Mr Right och Dream on Baby) men putt fick jag. De hade kommit "igår" och nu var de "slut", jo tjena. Som om inte megakorporationen har ett lager stort som Sörmland i varje butik, bemannat av ompalompier som viker L.O.G.G-tichörtar hela dagen och får betalt i kaffebönor??! Bruden var helt enkelt för lat att åka ner till sublevel 89 i racoon city under butiken och hämta det jag ville ha, det är min teori. Några dagar senare fanns det i alla fall. Vilken skam att faktiskt bevaka en pjodukt på H&M! The consumer shame!

Lip Tint är lite udda i konsistensen, och också den rejält pigmenterad. För att vara H&M då. Gunket i burken lider av en diskret, äckelframkallande lukt av melon som jag inbillar mig är ett verksamt feromon för att locka till sig fjortiskillar, vilket skulle förklara melonstankens omåttliga popularitet bland fjortistjejer. Det känns vaxigare än vanliga såsiga lippies och blir ganska matt på truten. Bra där, ett lite fastare stain som faktiskt syns! Jag gillar't. Som ni ser har jag redan börjat gräva mig ner i mitten, varför börjar man alltid i mitten? Om ni lyckas få er lokala uttråkade håämmbud att gå ner och pesta ompalompierna, så är det här en vinnare, I say. Och man får en storjävla bytta för pengarna. Jag noterar att även den förtjusande Saint Bella har bunkrat samma byttor.

Hursom. God jul på dig, cookie! Hoppas att du har fått många roliga paket och att du inte utsätts för allt för mycket socialt tvång. Vi hörs imorgon!

Bodypaint

En period vad vi helt cp och ritade på oss hela tiden. Jag hade några stora burkar med Warpaint från Fudge som vad jag vet inte säljs längre, men de tog aldrig slut och till slut gav jag nog bort dem. Frågan är vem som fick dem? De kanske är hos Anders.

Det var inte som att vi målade nåt seriöst eller så, vi bara kladdade hela tiden. Det var ju så varmt i den där jävla kollektivlägenheten att alla gick runt halvnakna i typ mössa och kalsonger och inget mer, men lite extra ryggrad (som här ovan på Johannes) eller några tusenfotingar kunde man ju alltid kosta på sig. Soffan var ändå så ful att det inte gjorde något om den blev förstörd. Och man kunde förstås skrämma och förvirra folk också, som när vi fick en ny inneboende och Martin ägnade hela första kvällen som killen bodde där åt att måla ett svinstort kabbalaträd på mina boobies. Bwahahaha.

Dävill

En kväll när jag fortfarande bodde i Umeå dök P upp hemma hos mig och hade bråttom och ville bli djävul. Hornen blev rätt sugiga, men det var veldi roligt att bygga ett skägg åt honom. Han hade liksom typ ett litet skägg, men inte de där Craig David/Nosferatustrecken som man måste ha typ...päls...för att kunna odla ut. Ergo brun skugga på platt pensel and boom! Plus diverse övertydlig konturering, pojken skulle ju vistas i kolmörker så ni kan ju själva tänka hur overdone det här blev med blixt. Okej, NU ska jag sluta spamma er med homemade SFX.

Ryskt gruvfyllo

Okej, jag ska snart sluta spamma er med SFX-inlägg: måste bara visa Anders snygga fyllo "Albin" från halloween. Namnmössan är pricken över ööööh. För att ni ska ha något att jämföra med lägger jag med en bild där han är osminkad och ser ut ungefär som vanligt (med undantag för prinsesskronan) längst ner...

Fler masker från Fantasmagoria

Jag gräver djupt i bildbanken nu eftersom jag inte köper något för tillfället, jag vill liksom inte handla något innan mitt mega paint set kommer till jul...Och det är så mörkt ute att alla bilder man tar blir crap, så jag är lagom osugen på att sminka mig också... Jag har redan lagt upp bilder från Fantasmagoria när jag skrev om fejktatuerings-utskriftspapper, men nu tänkte jag visa lite av de andras masker.

Snejk, the one and only. Med en mask som det var grymt svårt att dricka i.

Kristinas ljuvliga mask hade äkta små svamptickor på sig. "Jag tänkte på en sjuttonhundratalsdam som somnat i skogen, och vaknat upp i vår tid..." Det finns en fantastisk klänning till också, men den har jag tyvärr ingen bild på. Den skymtar i bakgrunden på en av bilderna i inlägget om tatueringspapper.

Beate, förgylld för kvällen.

Yours truly, varför blir allt jag tar i till åttiotal? Örhängen från Ninda. Frisyr från helvetet.

Håkan. Döyden. Lite läskigt är det allt.

Tanja. Tyvärr syns inte hennes fina harlekingadd.

SnabelPadster. Mask från trolltrumman.

Grisen, postiljonen och den köttätande kaninen

Här är diverse bilder från inspelningen av Kunskapens Pris, från dagarna då vi filmade i en svinkall fabrikslokal i Jonsered 2006. Det är bland annat Anders som ligger bakom Chrome Cobra som gjort filmen, och med tanke på alla mutanter och skummisar som skulle vara med, så fanns det gott om fina masker och kostymer.

Anders lägger sista handen vid lillasysters kostym, hon var med i rollen som muterad, köttätande kanin.


Här har hon fått komma ut ut kaninhuvudet, märkbart lättad.

Markus som slugt spelardjur med snabel.

Peter fixar Thomas prisjägartryne.

Färdigekiperad!

Yours truly som postiljon, redo att förråda alla sidor samtidigt.
Inga mutationer dock. Men en jäkla snygg hatt!

Konungen och likätaren

Fint att vara tillbaka efter en välbehövlig bloggpaus! Inför helgen kommer ett temaskov med specialeffekter och teatermask.

Min mamma bygger utställningar, och var jätteförtjust i en idé hon fick inför basutställningen om Uddevalla på Bohusläns museum. Karl XII blev skjuten i skallen av folk som var innerligt trötta på kriget, så långt är alla med, men det ni kanske inte har hört är att han balsamerades i Uddevalla av fältskären Melchior Neumann. Mor tänkte sig att konungens lik skulle ligga som i ett stort tittskåp, bakom ett litet svartmålat fönster i väggen. Scary!

Ibland blir folk rädda för den här installationen. En gång var det en liten flicka som blev så rädd att hon kräktes på golvet i utställningen. Hennes mamma blev arg, och min mamma fick komma och skrapa med foten och be om ursäkt. Efteråt var hon euforisk: "Jag har nått höjdpunkten på min karriär! Tänk att beröra någon så mycket att de kräks! Det kommer hon aldrig att glömma!"

De som har byggt den döde kungen är killarna på Chrome Cobra - ett förträffligt attributmakarföretag.

Jag tänkte också passa på att visa den fina likätarmasken som var med i A Shoggoth on the Roof under H.P. Lovecraftkonventet Miskatonicon 2005. Jag hittade en gammal bild och kunde inte låta bli att ha med den här. När man sminkar in den här masken ordentligt under håret och fixar skarvarna med latex blir den förbluffande klädsam. Jag har hittills inte träffat någon som inte blivit djupt charmerad av den. Att de här två alstren kanske även med fördel skulle kunna kombineras, låter jag läsaren filosofera över på egen hand.

Minisemester

Jag tar en kort paus och är tillbaka igen på fredag. Måste landa på fötterna. Och hinna slakta lite zombies. Puss!

Mixa & matcha

Jag kan inte hålla mig, jag måste börja blanda nuuu! *Testing testing*

En del vardera av EMs Glass bottom boat, Dark Soul och NYX Jade-pigment - och så röra lite i en burk. Inget som helst munskydd eller för den delen sprit nu, det är bara en test så det får gå. (Och jag ser för mig hur jag rev bort siftern från den där Archetype-burken innan jag hade läst om hur farligt det var att andas in mineralpigment, och bara Waaaaww över hur fint solen glittrade i den karamellfärgade stoftpelaren som steg upp ur burken i form av ett skiletthuvve.)

När jag har rört klart (förvånansvärt lite arbete, jag inbillade mig att de skulle vara svåra att blanda) sitter jag med en svartbaserad, supermetallicglittrig kall petroleumgrön, som jag garanterat kommer att använda senast imorgon. Yesh! Jag döper dig lilla nya färg till Morbid.

Swatchad på ingenting, till vänster, och på UDPP till höger.

NOTD Depend nr 86

Det här är en stapelvara i mina twin towers (eller, moron triplets plus orkester om man ska vara noga) - Depends nr 86 i ljuvligt fjollrosa med nånslags guldmetallicskimmer som nästan slår i grönt i vissa ljus. Låter det konstigt? Ixnay. Det blir jetefint! Trist nog tror jag att jag måste ta bort det typ imorgon redan, eftersom jag ska medeltida mig lite.

Flamungon Napoleon står och tittar på i bakgrunden, avundsjukt såklart - han tycker att han är den enda som borde vara rosa i hushållet, så han är neggig när han får competition. Tur att inte krokodilerna känner likadant om grönt och brunt och andra krockofärger. Bakgrund nedan: våra illkitschiga guldkuddar från Indiska. Ten minutes out. Stay sharp.

Bugs

Det blir en del naturillustrationer här på jobbet. Hyllorna svämmar över av päls, klor, rynkigt skinn och långa penselliknande svansar. Ögon i alla tänkbara färger, getens stela gula med rektangulär pupill, bläckfiskens obegripliga kalejdoskop, valens lilla svarta blanka sten som spanar på mig. Fasettögon, ögon på skaft, vingar och ben och tentakler och hovar. Och tusen, tusen insekter i lådor.

Jag går och drar ut valda delar av fjärilssamlingen och tittar på ibland. Ofta är det de minst spektakulära som visar sig vara vackrast. Boken "Night Visions" är helt underbar som inspiration, den visar makrofotografi av malvingar som ofta är ganska dämpade i färgerna, men fantastiskt mönstrade. Annat fint är alla de fläckiga skalbaggarna, alla stela blanka vingar, de glänsande skalen i metalliskt grönt och blått.