måndag 23 november 2009

Scary shit




Okej, riktigt så här illa är det inte. Fast jag skäms lite. Jag har bokat tid för ett ingrepp.

Jag tillhör dem som är mycket skeptisk mot ansiktsbehandlingar på salong och föredrar att låta huden sköta sig själv. Det kanske inte är det bästa alternativet för alla, men det funkar för mig. De gånger jag har underkastat mig en facial kan man räkna på en stympad hand, och hälften av gångerna har det mest varit pinsamt, obehagligt och tråkigt. Jag känner mig ofta lite som en sexköpare när jag ska bli gniden i ansiktet med något halt, och efter att ha legat på en skev brits i en kolmörk källare på Kungshöjd och blivit nypt i kinderna med paraffinolja i trekvart av en nikotinhäxa med sönderpermanentat hår och iskalla fingrar, känner jag en hälsosam skepsis mot "hudterapeuter". Det finns säkert gott om goda, kloka och kunniga damer därute som vet vad de gör, men på en bra går det tio charlataner. Lägg för fan inga ljumma stenar på pannan på mig, jag varnar er!

Första gången jag fixade en facial var det för att ta bort milier. Vad är milier? Milier är små vita talgfnuttar som du tror är pormaskar. De uppstår av lite diffusa skäl och har ingen utgång, som vanliga snälla finnar har, för de sitter inte i en por. När du har försökt få väck den vita fnutten utan resultat och börjar hacka dig i ögonlocket med en nål, då vet du att det är en milie du har att göra med.

Sluta genast klämma, för det går inte. Och tro inte att det här är något du kan fixa själv. Milier kan försvinna av sig själv, men de kan också växa tills de blir så stora att de blockerar synfältet, har jag hört berättas från en pålitlig källa. Så boka en facial och låt ett proffs sticka hål på din nya kompis med en liten kanyl. Slurp! Varför kan man inte göra så med finnar också, undrar jag?

Imorgon ska jag hasa till Mazi och hoppas att de inte nyper mig i kinderna med paraffinolja, och att den lady jag har bokat helt osedd är jävligt stadig på handen. Första gången visste jag inte hur det gick till, så då hade jag inte hunnit oroa mig. Men nu ser jag för mig hur nån smäller en ballong bakom Jeanetta-plätta eller vad hon heter, och rätt som sitter hon med mitt öga spetsat på nålen och ba' "oj då"...och sen ska jag betala dem a shitload of cash för att de har stuckit mig i ansiktet.

Vafförårå? Jo, för att jag skrapar över den jäveln varje gång jag målar på eyeliner. Och det gör ont! Dumma! Okej för prickar, de kan man väl ha, men måste jag ha en precis på kanten av ögonlocket? Nej, det måste jag inte. Så nu går jag med skammens klädsamma rodnad på kinderna för att få, inte en facial men väl något annat som jag faktiskt är beredd att betala för på salong. Bah!

8 kommentarer:

  1. Lycka till!

    Nästa gång kan jag skicka dig en steril ljusblå kanyl så kan du peta själv (så gör jag)

    Bara vara försiktig.. och sannolikt är ingen lika försiktig som du själv runt ögat. En kanyl har ju en "edge" dvs skäryta som man kan använda för att göra ett litet hål i huden där man vill släppa ut lite talg. Skulle aldrig låta en icke medicinskt utbildad typ prova det på mig...
    Förutom moi själv då.. jag känner ju vad som händer!

    SvaraRadera
  2. Öhh, glömde säga, jag är ju medicinskt utbildad också.
    Det är ju därför jag vet vad man kan (och inte kan) göra med en ljusblå kanyl..

    SvaraRadera
  3. Det enda bekymret jag har haft i den vägen var väl när jag hade två läskiga knölar som jag var övertygad om var cancersvulster på ett halvkilo minst precis bredvid ögat, men som alla andra påpekade antagligen bara var ett par fettknutor och inte syntes i vilket fall som helst. Lyckligtvis försvann de efter ett tag när jag väl slutade peta och jävlas med dem.

    Det låter i alla fall läskigt att en främling ska sticka kanyler runt ögat på dig. Lycka till!

    SvaraRadera
  4. @PP, åh, jag önskar att du kunde göra det istället. då kunde jag betala dig med smink! :D

    @erika, det låter läskigt! tur att de fösvann. det är väl så, att man stör sig på grejer som ingen annan ser, men jag tänker att vafasen...det är som sagt inte första gången heller, och jag blev väldigt nöjd sist, så jag tror det är värt det. men lite läskigt är det ju. förresten . hur går det med virusen? jag saknar din blogg!

    SvaraRadera
  5. Viruset mer eller mindre besegrat (fast datorn har nu blivit gremlin-infekterad istället), har dock inte fått tummen ur och hittat något vettigt bildredigeringsprogram än. Även om jag bara använder PS för att beskära och fixa ramar på bilder.

    Ska försöka återkomma snart, och jäklar vilken temavecka jag har i tankarna. :-)

    SvaraRadera
  6. Jag har för övrigt åtminstone tjugo kanyler (sterilförpackade) tillgängliga om damen skulle få för sig att experimentera med petande på egen hand.
    :)

    SvaraRadera
  7. Jag tycker det verkar awesome att gå på ansiktsbehandling! Vore jag en luxhustru hade jag nog gått till frissan, ansiktsbehandlaren, manikyristen, massören, terapeuten etc flera gånger i veckan.
    Men jag har aldrig gått på nåt av ovanstående (förutom frisör, jag vet, kalla mig fåfäng) för det känns för märkligt att lägga pengar på nåt skit som tar tid, som jag ändå kan göra själv! Som att köpa hushållsnära tjänster, men ändå stå med och ha tråkigt medan rumänen diskar. Men som jag drömmer...

    Ha det så skönt!

    SvaraRadera
  8. @Marie, "stå med och ha tråkigt medan rumänen diskar" HAHAHAHAHAHAHAHAHA! Hysteriskt. Inte ett dugg pk heller, tack och lov. :DD

    Frissan är liksom en sak, för det är så himla svårt att klippa sig själv. Auto-helkroppsmassage och självterapi är också svårt, men fejan och klorna fixar jag helst själv, mest för att det känns så dyrt i relation till vad man faktiskt får. Om jag ger nån sexhundra spänn för att tvätta mig, klämma mina pormaskar, noppa mina ögonbryn fel och massera mig i ansiktet med nån kräm, så tänker jag hela tiden på hur mycket smink jag skulle kunna köpa för de där pengarna istället. Eller hur många pocketböcker. Eller syntetdreads.

    Och det är ungefär där som jag inte får ihop det...

    SvaraRadera