Mega Paint Set # 5 - Läppstift

Här har vi lätt den MINST användbara kategorin av färger; kärringfärgerna. Jomen faktiskt. Det de har gemensamt är väl att jag har köpt dem på rea och inte kollat så noga för att de kostade en tjuga, och såg typ...röda ut. Och när man kommer hem och ställer sig framför spegeln och målar så hörs ett ångestfyllt "Neeeeeej!" ända ut i trappuppgången.

Kärringfärger är såna som inte riktigt törs vara röda, och som lyckas förstöra något väsentligt i ditt färgmässiga helhetsintryck samtidigt som de planerar sin flykt. Fxempel korallröda läppstift är en styggelse i min värld - förmodligen kommer jag att tycka helt annorlunda om tjugo år, men just nu känns de lika lockande som att måla munnen med ketchup. Ändå ska vi inte ge upp helt...

Bakre raden från vänster;

IsaDora Bronze Red

IsaDoras konsistens och kvalitet har jag inte så mycket att invända emot, möjligen är de lite dyra med tanke på vad man får för pengarna. Men som halvbudgetmärke, fair enough. Bronze Red är kallröd utan några direkta bruna toner, men den är otrevligt metallisk och inte glansig som den borde vara. Finishen är helt enkelt gräslig. Alla de här tre läppstiften är faktiskt skitfula. Svårburna, tråkiga och i hopplösa nyanser. Enda sättet att dra lite nytta av deras röda toner är att dränka dem i så mycket toppgloss att man inte märker hur hemsk yta de har - man känner sig som om man har en liten bil i ansiktet och inte en mun. Gå inte på den här niten. Kom igen när du har blivit en riktigt, riktigt tråkig tant.

IsaDora Autumn Red

Samma klagomål som ovan, bjän sür, men som omväxling är Autumn Red fis-mes-brun i sin rödhet - utan att för den skull göra saken bättre. Det här blir ingen glad av.

IsaDora Bordeaux Red

Ja, vad ska jag säga. Bordeaux red är så ljus att den inte alls borde heta något med "Bordeaux", det är i själva verket en djupt missvisande etikett. Den går i ett slags halvslampig åttiotalsmetallicrosa, med samma finishproblem som sina syskon. Det här är vad Sarah Connors polare Ginger sannolikt hade på munnen när hon stuffade runt i lila morgonrock och big hair innan Ahnuld gjorde det enda rätta och sköt henne. Jag kollar själv efter törminäjtårs varenda gång jag har det.

Främre raden från vänster;

Catrice 260 Diamond Kiss

Det här är det apselut sämsta läppstift jag äger, ärligt talat fattar jag inte vad som drivit mig att behålla det. Jag borde fasen slänga det på studs. Nå, vilka är anklagelsepunkterna? Glitterflingor, visst syns det hur onödigt stora och vassa de är? Underbart, speciellt nu på vintern när man bara behöver skratta lite extra mycket för att hela läppen ska spricka tvärsöver. Färgen är hemsk, rävrödorangerosa i nån slags hånfull imitation av en olycka i en dynamitfabrik, och så snålt pigmenterad att den bara lämnar en vass hinna av fulhet efter sig. Hylsan är ful och billig, och loggan ser ut att vara rippad från ett bensinbolag i Transnistrien. Som tur är för dig så har outleten där jag köpte det konkat för längesen, så förhoppningsvis är importören död och kan inte göra någon mer skada. Just, nämnde jag att det luktar tantparfym?

MUS Corallo

Som en tveksam eftersläntrare till sina strykfula syskon har jag bara kvar lilla Corallo, som faktiskt kan vara fint vissa dagar. MUS har inte gjort många fula kulörer, och om nån ska komma undan med en tantfärg så kanske det är de... Corallo är i alla fall metalliskt utan att vara IsaDora-fult, rosenrött och saknar glitter, thankgod. Ska du prova EN tantfärg i år så testa den här. I rätt sällskap kan den bli alldeles, alldeles underbar.