Vik hit och vik dit

Jag använder svarta papplådor som inlaga i mina sminkskåp, och förresten till allt annat också - tennfigurer, pennspetsar, örhängen och ringar, knappar och trådrullar, öronproppar och hårsnoddar.

Man gör dem av fyrkantiga pappersbitar, (alla sidor lika långa). Askens botten blir en fjärdedel så lång och bred som diagonalen på pappret du startar med. Jag brukar använda gamla affischer, glossiga tidningsomslag, motivpapper för scrapbooking (som brukar vara liksidiga och inte A4 när man köper dem, yay) eller bara vanligt skrivarpapper, men det är bra om pappret har lite stadga, säg åttiograms eller mer.

Först tänkte jag att jag skulle plåta en egen tutorial om hur det går till, men sen blev jag så lat att det här inlägget har legat i träda i evigheter. Sen tänkte jag att det säkert är nån annan jävel som har lagt upp en video redan. Ja, gissa om? And plenty.

Om det behövs kan du fästa flikarna i botten med lite tejp när du är klar, men oftast låser de varandra ändå, eller så hålls de nere av allt junk som kommer att ligga i botten.

Voila!

Tävling hos Subliman

Spana in en till tävling! Hos Subliman! Du vet att du vill...

Tävling på Kicks

Inte för att jag vill ha nån konkurrens dårå, men ja ni fattar. Kicks kör en tävling med en massa goodies från Smashbox, kan vara värt att kolla in. Pågår t.o.m. tills de blir less eller har fått in tillräckligt många smarta svar, det står inget slutdatum angivet...

Tyvärr är det en sån där mesig tävling där man ska svara på en idijotfråga (räknar de inte med att alla googlar det där? Är det ens nån mening längre?) och sen motivera varför man vill vinna.

Vadå motivera? Behövs det? Det är klart som fan att jag vill ha ett kilo high-end-smink? Motivera varför just DU vill andas? Motivera varför DU skulle må skitbra av en löneförhöjning på tretti papp. Och det dumma är att jag gissar att de kommer att få så sjukt många tävlingsbidrag att de ändå slumpar en vinnare, eller hur att de betalar nån praktikant att sitta och läsa igenom sextusen likadana felstavade "Jag älsar Kicks oc SMASHBOX!!!!!!!"

Bilden har jag snott från Kicks hemsida, duh. Och min motivering till varför just jaaaaag skulle vinna var bl a att min blogg är så jävla bra. (Plus att Jag älsar Kicks oc SMASHBOX!!!!!!!) Kul om de kollar det och blir arga för att jag tog bilden nu då! ;P Å andra sidan får de ju gratis promo. Live and let live, I say...

Årder kåmfimation

Okej, jag ska aldrig köpa något smink mer igen efter det här, jag LÅVAR! Honest to god!

Eh.

Otippat grepp

Fortfarande lite sminkfeg efter The Ingreppet. Men nu till helgen så!

I samband med sminkfegheten har jag också backat för att använda primer runt ögat. Just i yttre ögonvrån och under ögat brukar min eyeliner kladda allra mest, så jag kör med primer även under ögat ibland. Kajalkladdet är orsaken till att mina eyelinervingar muterar till wingdings framåt eftermiddagen - min idé om touch-up handlar mycket om att dra nedfallet uppåt-utåt så att det hamnar på plats igen. Vilket kan ge helt överdimensionerat långa kråksparkar om man inte ser upp.

Men. Sen depottingen av min gamla UDPP har nu det kvarvarande innehållet blivit lite torrare än vanligt, vilket inte påverkar primerns hållbarhet, men väl hur tunt man kan smeta ut den. I alla fall känns det lite tjockare och plastigare än när den är helt ny. Tacka fan för det, det är ju ett lager plast man smetar på. Så i min nöd - det GÅR inte att lägga ögonskugga på helt opreparerade ögonlock, fan vet hur jag lyckades i nian - tog jag till Neutrogena, min ansiktskräm, som visade sig ha en helt otippad greppförmåga.

Det skiljer naturligtvis på hud och hud, och på tub och tub gissar jag, men det kan vara värt att testa om du inte redan gör det regelmässigt eller har tänkt lägga värsta dragmejken. Jag fegar som sagt med bleka pigment (för att inte dra uppmärksamheten från de två dödsclownstoppljusen på kinderna) men tänkte avancera till tyngre tjack snart. Inget tecken på creasing igår, efter en frustrerande arbetsdag, så whattahell.

Glow worm glow

Min mamma är väldigt söt. Man säger alltid att ens mamma är söt, men min mamma är söt på allvar, hon var ashet när hon var yngre. Hon hade en massa beundrare som hon dissade, jag hatade dem. Speciellt han som vi kallade för radhusmannen och ett par andra, de som försökte fjäska in sig hos mig för att komma åt henne. Päh. Sånt gick vi inte på. Trist att jag ser ut som min pappa dårå.

Trots detta så är hon rätt benägen att kritisera sitt utseende på ett syrligt, uppgivet sätt, och sucka när hon står framför spegeln. Mina favoriter är nog "Det är kört när man är i min ålder..." "Som en korsning mellan Elvis Presley och Adolf Hitler" eller varför inte "Fyfan...som ett lik med invärtes belysning..."

"Lik med invärtes belysning" var det som först came to mind när jag såg mig i spegeln i morse. Eftersom jag inte vill braka på med riktigt lika mycket mejk som vanligt nu när jag är nystucken i ögat, har jag tagit det ovanligt lugnt, med den ofelbara följdkommentaren "Oj vad du ser trött ut" som man ALLTID får när man plötsligt drar ner mängden smink i botten ett par dar.

Men nu är det fan skarpt läge. Jag är inte ens eteriskt, vampyriskt blek längre, jag ser bara glåmig ut. Inte Lilith. Nosferatu. Med en tjock fernissa av havregrynsgröt. I går morse dök jag desperat ner i den glittriga, koralliga blushern som följde med tbs-paletten i sammet - ni fattar hur far out jag har knuffats när jag använder korallfärgat råsch. Femton varv med kabukin senare såg jag åtminstone lite vaken ut, och inte som ett Fairytopia-vattenlik med en glödlampa i kraniet...

För att vara helt på den säkra sidan har jag nu garderat mig med en tegelsten av H&Ms eget rouge nummer 18 - glittrigt pigg(y)rosa. Jag har annars nästan bara matta, damiga råsch i färger som "malva" och "vintage", men nu är det fan dags för en sektion av artilleriet som jag aldrig knäckt upp förut - glitterblush. Wish me luck!

Innehållsförteckningar

Det har ju snackats en hel del de senaste åren om att folk börjar titta på innehållsförteckningarna på smink. Ett helt naturligt led i den pågående miljötrenden, där man granskar allt i hela samhället - bananer, bilar och bomull. Trenden, skriver jag, eftersom jag är bittert övertygad om att denna sunda utveckling som skulle behöva drivas ännu längre och framför allt på andra fronter än idag, är just bara en trend.

Vad spelar det för roll att vi väljer närproducerad mat när Kina bygger ett nytt kolkraftverk var femte dag? Alla bäckar små, ok, men i alla fall. Öka medvetenheten, ok, men i alla fall. Det silas en hel del mygg och sväljs en hel del kameler i miljödebatten.

Åter till sminket. Jag har själv funderat på om jag borde bli mer selektiv och börja vända på alla dosor jag köper. Bli en nogräknad sminkvegan, typ. Att undvika djurtestat är ganska lätt, då behöver man bara ha koll på märkena i stort. Att undvika att själv bli en försökskanin är svårare. Hur rabiat orkar man bli?

MEN. Om jag ska rationalisera bort alla ämnen som inte är bra för mig ur sminket, borde jag inte i första hand se till att genast sluta ÄTA och ANDAS ämnen som är farliga? Det man kletar på skinnet borde rimligen göra mindre skada än det som går rakt ner i lungorna, eller magsäcken.

Jag är inte vegan. Men jag försöker köpa ekologisk och närproducerad mat och undviker onödiga förpackningar, jag är rädd om miljön. Min egen kropp är jag däremot ensam ansvarig för. Jag målar om mitt kök med knallrosa färg. Jag äter ett i princip obegränsat antal E-nummer nästan varje dag. Jag promenerar längs hårt trafikerade gator där bilar med dubbdäck spyr ur sig avgaser som jag andas in. Jag tankar min bil och står där i bensinångorna och bara laa-laa-laa. Jag bor och arbetar i hus som har PVC-golv som sakta bryts ner och avger giftiga gaser, did you know? Jag arbetar med böcker som ofta är sjukt dammiga och gamla och ibland mögliga. Huset där jag jobbar är fullt av formalinburkar. Jag medeltidar mig och käkar pizza på Cyrano, vilket utsätter mig för mer brandrök än vad som känns trevligt. Jag stoppar in diskmedelstabletter i maskinen, inte lika ofta som Snejk, men i alla fall. Jag röker någon enstaka cigarett och dricker gubevars sprit emellanåt. Och hur är det med nagellack och hårfärg egentligen? Och alla bakterier på spårvagnen och stan? Har ni sett dörrhandtagen på glasdörrarna in till femmanhuset? Ni som inbillar er att ni lever i en kemiskt harmlös miljö, tänk om.

Att rationalisera bort alla farliga ämnen ur sminket gör dessutom att man plötsligt måste avstå från typ 90% av alla märken på marknaden. Sucks to be you, aldrig mer köpa smink på H&M, liksom. Och hur mycket jag än ser om att folk är så noga med att läsa på förpackningarna, så har jag aldrig sett nån som faktiskt rakt av bojkottar allt utom ekologiskt mineralsmink, som, oj hoppsan, visst inte var så jävla nyttigt det heller med alla nanopartiklar etc etc. Om man ska ha mask på sig vid tillverkningen, så undrar jag vid exakt vilken punkt i processen som mineralerna plötsligt blir helt ofarliga, så att man kan härja runt med dem när man applicerar dem? Naturligt my ass - sist jag kollade så var URAN jävligt naturligt det också, och jag skulle inte vilja ha det på läpparna för det.

Eftersom jag inte orkar göra en total förändring av hela mitt liv och flytta ut i en allergisanerad jordkula i skogen (Nej! Rhoca-gil!) och odla mina egna morötter, så är det kanske inte heller läge att akta sig just för läppstiftet. Jag har mycket värre saker i min vardag som jag kan dra ner på först. Jag litar på att socialstyrelsen i min native nanny state fasar ut ftalater och andra läskigheter i den takt som labben dömer ut dem. Det som kroppen själv protesterar mot - dvs typ lypsyl som har rakt motsatt effekt mot den avsedda - tänker jag undvika. Resten skiter jag i.

Så nästa gång du står med en läppglansbytta från H&M i handen och tvekar - låt för all del bli att köpa den eftersom den är dåligt pigmenterad, eller för att den är tillverkad av plågade barnarbetare i Bangladesh, men du kanske inte måste avstå för att den är giftig för dig. Sluta röka istället. Sluta andas in när du går över gatan. Sluta äta röda gelékrokodiler.

Fnutt begone!

Okej, nu är jag tillbaka hemma efter THE INGREPPET. Jag hade hunnit jaga upp mig lite, men det var helt ok. Jag gick till Mazi på Storgatan, till the eminent Madelene Orvos, som var mkt förtroendeingivande, bloggkärlek till dig, lady!

Om du letar efter någon som ska sticka dig i ansiktet med en nål, fråga efter Madelene. Hon var snabb, förtroendeingivande, trevlig och lätt på handen. Hon försökte inte sälja något till mig. Hon pratade inte en massa bogus om slagg-kristaller, föryngrande serum eller kött-atomer (det sista begreppet lanserades av Jane Fonda men jag kan tyvärr inte hitta nån internetlänk som hånar Jane för det).

Det är inte jätteroligt att ligga på en brits och vänta på att någon ska sticka en kanyl i ögonlocket på en. Inte ens om de har doftljus på en pall intill och spelar en skiva med nån sövande hospitalsmusik. Man är ändå lite hoppig. Men det var över på ett par minuter, som trolleri. På hemsidan står det att borttagning av milier kostar 450 spänn, så jag bet ihop och tänkte att den där lilla fnutten var nog fan det dyraste kroppsfett nån utsöndrat per gram, like, ever. Men Madelene bara log och sa att nej, det kostade bara en hundrafemtilapp, för i vanliga fall höll de minsann på i flera timmar och brände och det ena med det andra...

Plötsligt var jag mycket tacksam över att på mitt vanliga hypokondriska vis kommit dit och gnällt över en ensam fnutt. (Lite som när min husläkare hånskrattade och skickade hem mig från vårdcentralen efter att han kollat på mina inbillat farliga födelsedagsmärken på magen.) Vaddå bränna? Hallå?

Anyways, kudos till domdära. Får jag en fnutt igen så får hon ta den med, ta i trä. Jag skulle till och med kunna sträcka mig så långt som till att låta henne ge mig en facial. Kanske.

Scary shit

Okej, riktigt så här illa är det inte. Fast jag skäms lite. Jag har bokat tid för ett ingrepp.

Jag tillhör dem som är mycket skeptisk mot ansiktsbehandlingar på salong och föredrar att låta huden sköta sig själv. Det kanske inte är det bästa alternativet för alla, men det funkar för mig. De gånger jag har underkastat mig en facial kan man räkna på en stympad hand, och hälften av gångerna har det mest varit pinsamt, obehagligt och tråkigt. Jag känner mig ofta lite som en sexköpare när jag ska bli gniden i ansiktet med något halt, och efter att ha legat på en skev brits i en kolmörk källare på Kungshöjd och blivit nypt i kinderna med paraffinolja i trekvart av en nikotinhäxa med sönderpermanentat hår och iskalla fingrar, känner jag en hälsosam skepsis mot "hudterapeuter". Det finns säkert gott om goda, kloka och kunniga damer därute som vet vad de gör, men på en bra går det tio charlataner. Lägg för fan inga ljumma stenar på pannan på mig, jag varnar er!

Första gången jag fixade en facial var det för att ta bort milier. Vad är milier? Milier är små vita talgfnuttar som du tror är pormaskar. De uppstår av lite diffusa skäl och har ingen utgång, som vanliga snälla finnar har, för de sitter inte i en por. När du har försökt få väck den vita fnutten utan resultat och börjar hacka dig i ögonlocket med en nål, då vet du att det är en milie du har att göra med.

Sluta genast klämma, för det går inte. Och tro inte att det här är något du kan fixa själv. Milier kan försvinna av sig själv, men de kan också växa tills de blir så stora att de blockerar synfältet, har jag hört berättas från en pålitlig källa. Så boka en facial och låt ett proffs sticka hål på din nya kompis med en liten kanyl. Slurp! Varför kan man inte göra så med finnar också, undrar jag?

Imorgon ska jag hasa till Mazi och hoppas att de inte nyper mig i kinderna med paraffinolja, och att den lady jag har bokat helt osedd är jävligt stadig på handen. Första gången visste jag inte hur det gick till, så då hade jag inte hunnit oroa mig. Men nu ser jag för mig hur nån smäller en ballong bakom Jeanetta-plätta eller vad hon heter, och rätt som sitter hon med mitt öga spetsat på nålen och ba' "oj då"...och sen ska jag betala dem a shitload of cash för att de har stuckit mig i ansiktet.

Vafförårå? Jo, för att jag skrapar över den jäveln varje gång jag målar på eyeliner. Och det gör ont! Dumma! Okej för prickar, de kan man väl ha, men måste jag ha en precis på kanten av ögonlocket? Nej, det måste jag inte. Så nu går jag med skammens klädsamma rodnad på kinderna för att få, inte en facial men väl något annat som jag faktiskt är beredd att betala för på salong. Bah!

Vattenlinjen igen

I förbifarten ska jag påpeka att jag har testat det där med att pressa på vit torrskugga i vattenlinjen för att få den vita ögonpennan att fästa bättre. Bästa sättet att göra det på verkade vara att fnutta dit den, dvs använda skumgummiapplikator. Jaeh, vitt blev det väl, men det var knappast värt det eftersom det mer eller mindre hördes ett högt knastrande ljud när jag blinkade. Inte jätteskönt alltså. Tips?

Sen kan jag säga att det funkade väl sådär att fylla på med vit penna - det den gjorde var mest att skrapa bort min omsorgsfullt ditritade vita torrskugga. Amen fack it! Hur gör ni? Jag fattar inte. Jag vill också ha såna där svinstora japanska stirr-ögon.

Bilden har jag i blint raseri stulit här.

Edit - för er som inte kollat kommentarerna. Marie tipsar om följande lösning: "Tvärtom, prova det! Först penna, sen skugga. Har hört att man kan torka av vattenlinjen först, med en ickeluddig tops. Har inte vågat detta själv."

Ok, det blir nästa sak att prova! :)

Lipstix bravery # 1

Aharå, dumheter kan man ägna sig åt på helgen. Det är inte så att jag på allvar tror att läpstipsexprimentet kommer att ge mig nya insikter (yet to be proven wrong), men det skadar inte att börja ändå. Jag fegstartar en lördag som denna med en helt omöjlig färg som förmodligen inte ens är lip safe, men man lever ju bara en gång (frågan är bara hur länge).

Rimmels 8h Colour Mousse nr 04, i färgen "Splash" (jag läste först fel och fick det till "spleen", jaha, så kan det gå när man läser för mycket litteraturvetenskap) hör inte hemma på läpparna, den saken är klar. Egentligen är det kanske ganska meningslöst att utvärdera den här produktens för- och nackdelar som trutvalla iom att den strängt taget inte är tänkt att användas där, men jag tycker att den gott borde gå att ha på fler ställen än bara ögonlocken. Päh!

Sjukt svårt att måla denna baby jämnt, på min ära. Det skulle kanske behövas flera lager för att få bättre täckning, men bara detta enda stelnar till en torr hinna som tamejtusan tillochmed svider lite oroväckande på pouten. För att hjälpa upp den usla kanten kör vi på svart lipliner, det är populärt i söderhavet har jag hört. Men nej, det blir inte bättre. Och ett lager svart Hello Kitty-gloss tar ut det blå och tar fram de gröna tonerna, men gör inte resultatet vare sig mer naturligt (vad fan väntade jag mig egentligen?) eller portabelt.

Vet ni var det här påminner om? Fairytopia. Jag är tråkigt nog way past den tid då man skaffade nya barbiedockor lite då och då (de kostade 80 kronor på den tiden jag fortfarande var spekulant) men för ett par år sen var jag sjukt nära att få ett återfall, efter en skrattattack som höll på att kosta mig mjälten.

Mattel tog sig till att lansera barbisar med alternativ hudfärg, men slingrade sig samtidigt undan den etniska korrektheten genom att välja - som de trodde - härligt plastiga godisfärger. Exakt vad som gjorde att de gav sig på Asphyxiation Barbie (lila) och Vattenliks-Barbie (ljusblå) är det ingen som vet. Men det hade varit ännu roligare med en Seasick Barbie i ljuvligt ljusgrönt, eller en HepatitBarbie i gult. De kanske drog gränsen där, vad vet jag. Det fanns en rosa också, som såg nästan normal ut. Med lite god vilja kunde man tänka att hon blivit utsatt för en riktigt ondskefull kemisk peeling. Hursom, jag skrattar fortfarande.

EOTD Gargoyle Pen

Tänkte rasta Archetype-färgerna Gargoyle Trees, Poison Pen och Oceans of the night idag (som för övrigt är en ljuvligt slapp dag för första gången på länge). Jag postar två bilder med lite olika justering, för även om den trista novembersolen var ute en liten stund och jag lyckades fånga den, hade jag såklart glömt redigera vitbalansen när jag tog en av de få bilderna som inte blev ...eh, fel.

• Gargoyle trees på hela den rörliga delen, söprajs!
• Body shops sammetspalett som hajlajter.
• Poison pen som liner (MUS ML, come to my aid!) under ögat och
• Oceans of the night som liner över ögat.

Det var fan meckigare än någonsin att få dit liner idag. Nu målade jag iofs med ett halvkladdigt pulver, och med alkoholbas som Mixing Liquid har man typ fem-tio sekunder på sig att jiddra innan den torkar. Att dra ut de halvtorra klimparna med smudger funkade däremot fint.

De här färgerna betedde sig bättre än Sexy Librarian. Tur för dem.

OMG OMG OMG

Somliga är oerhört snälla. Somliga kan tänka sig att ta med tunga, tunga paket från USA. Så att man slipper tull och frakt och allt annat elände.

Vilket innebär att somliga andra har suttit bra länge och jämfört A med B och kommit fram till att A trots allt kommer ut on the winning side. I'm so excited! Silly girl, trix are for kids! Men i alla fall, au wau!

Det är en vecka kvar till lön. Hinner inte vänta på julpengarna. Då har somliga redan hunnit åka hem till sverige. Stand by. And by all means, place orders, if any. Jag tar inget betalt, jag är mutbar med sprit och kakor.

Lilla monstret

Jag har skapat ett monster! Ett fint, färgglatt litet gulligt monster. Lillsyrran har fått sin Manly-palett och är, efter vad jag har fått höra, ganska nöjd. Jag kände mig som världens langare som körde upp till Universitetet och stod och väntade i bilen på att få sprida missbruket till småttingarna...

Moko

Med tanke på de senaste dagarnas härjande på jobbet (repatriering av skelett från Nya Zeeland) har jag haft tillfälle att se en del av Maoriernas traditionella ansiktstatueringar. Här hemma associerar man kanske mest tatueringar ovanför kragen med kriminella Psychobillykillar och skinheads, så det glappade lite i min hjärna att få ihop rar tant med pärlhalsband och pumps + fulltatuerad haka och svart lipliner.

Även om jag inte skulle vilja ha en själv, så är det snyggt! Och framför allt galet tufft. Wedding Nouveau har ett par spreads som är inspirerade av formspråket, och vi fick också en bamsig bok med gott om exempel, både historiska och moderna.


Både Gaultier och Rodarte har visat moko, även om de kunde ha bränt på mer, tycker jag. Notera svart lipliner på modellen underst, jag såg det samma på Hema som var här och besökte oss från Wellington.



Tydligen är det ganska vanligt att tjejer som inte vill ha en permanent moko på hakan faktiskt sminkar dit den, så känn dig fri att pröva! Lär mer här. Och här.

EOTD Sugar librarian

Okej, det här blir de sämsta bilderna någonsin, men det hade inte spelat jätteroll om jag hade fått bättre shots, WYSIWYG ändå i det här pissiga novemberljuset.

Jävligt seg morgon, men jag var tvungen att börja testa Archetypes grejer. Sexy Librarian har jag väntat på, den är mörkt grapelila med plenty pink glitter, ser lite svår ut men ack så tjusig. Ah me, som Julia sa.

Spun sugar är en fantastisk, kall, dockrosa, iriserande nyans med guldreflexer i en diskret, kall ton. Den gick på väldigt skirt över UDPP, men visade sig ha mer bling än man kunde tro. Skulle också vara veldi snygg att använda ensam, till något lite stillsammare.

Men fuck stillsamt! Jag vill ha min bibliotekarieskugga! Efter tre drag var det bara "Houston, we have a wifebasher on our hands..." Jag hade tänkt göra en jåsalila bi-colour med lila ytterst, men det finns INGET som tar fram fejkshiners mer än att bara lägga en rund blutt med mörklila på yttre delen av ögat. "Jag gick in i en dörr", seriöst. (Vem sa att man inte kan ljuga för att mörka sitt kosmetikamissbruk?) Så jag fick låta SL ta över helt och hållet, och den bara MRÖÖÖÖÖÖH och täckte allt.

Massiv fallout, som var toksvår att få bort - jag fick tvätta bort häxcirklarna under ögonen och spackla på ny foundation och allt. Päh. Skyller på borstarna! It wain't me! (Lite tidigare i processen hade jag också upptäckt att jag lyckats glömma foundation helt och hållet. WTF? Trött idag, kotten?)

Resultatet? En helt vanlig gothsminkning som inte bjöd på några överraskningar. I det här fallet är det mest mitt fel, men Archetypes prylar verkar lida av samma sjuka som Fyrinnaes - de tål inte att arbetas. Antingen får man grunda fejan med tapetklister och sen strössla på färgen, eller så jobbar man lite och vips har man en ...grå skugga. SL blir efter rimligt arbete med lätt hand, svart. Punkt. Eller så är det jag som har mist allt vad färgseende heter i den här jävla mullvadsgången till miljö, den såkallade novemberhösten.


Vad har vi här då? Dagens slarvmålade pout, ah, me so pretty I could kill me! NYXs Black Cherry gick på mycket skirare än vad det såg ut som på swatchen (jämför bilderna så fattar du varför jag aldrig gör swatches, iaf inte så här års). Så nu sitter jag här och är traditionellt spacklad, inte missnöjd men inte heller överraskad. Måste göra bättre ifrån mig imorgon.

NYX haul indeed

Okej, sista för ikväll nurå. Jag måste fan äta nåt innan jag förvandlas till ett skelett vid midnatt, som en pumpa fast tvärtom...eh.

Som sagt - alla paket har kommit fram, så även min beställning från NYX, där jag verkligen måste erkänna att jag sköt från höften. Dels pga den usla färgkartan, och dels för att det var så billigt att det liks inte spelade nån roll om man lade ett till item i sin dumma lilla cart. (Och ett till. Och ett till, och bara ett till, jag lovar!)

Mest prisvärt verkade vara deras läppstift, och jag hade ju redan fått ett NYXläpstips av sötaste A, så jag var inte rädd att testa fler. Formulan är gudomlig. Det gjorde inte ens ont att testa åtta olika läppstift i rad, herreminje. Däremot får det här bli den absolut sista (om än inte den dyraste) lektionen i ämnet "Köp föfan inte läppstift i kalla färger" som jag borde ha lärt mig för längesedan.

Många chix har turen att passa schiitbra i kalla läppfärger. Jag är inte en av dem. Jag ser ut som

• Coppolas svin-onda Marie Antoinette när hon säger "Let them eat cake" och smirkar med sitt vindruvslila velociraptorgrin
• Havshäxan Ursula
• Den fulaste och mest mobbade av dina gamla mylittleponysar
• Ett vattenlik

Tale of the tape:

1 - 561 Violet Ray (...mer bromsspår ray om du frågar may...)
2 - 608 Perfect (Ja, faktiskt. Goda utsikter att bli årets nudie!)
3 - 586 Eggplant (Jamen snälla? Vad tänkte jag nu?)
4 - 634 Louisiana (Yess, jag ser ut som Trejsi Lårds vilket jag fick höra på Ölrepubliken häromsistens. Hihihihihihihihihihi!)
5 - 575 Black cherry (Hade hetat Burgundy i alla andra kollektioner och är mighty fine!)
6 - 520 Pandora (Det här kommer INTE att funka. INTE.)
7 - 577 Very berry (Neh! Det är brunt! Juh! Uh! Äh!)
8 - 511 Chaos (Aww, your all-purpose knallröda kuksugarpout-precious-fantastiska röda, den där som man aldrig kan få för många kopior av. Score!)
9 - Jumbo Lip Pencil / Hot Red, Nancy frestade mig helt oavsiktligt och se hur det gick...


Pennorna slängde jag med i nån slags hamstringstanke, "mankan aldrig hafömånga kajal" liksom... Den lila och svarta är najs, men den skära som heter "Rose" borde heta "3rd degree burn" istället. Nu ser jag att jag är så trött att jag slängde med en knallskär penna från Amuse som jag bytte till mig av Nancy för lite sen, den ska alltså INTE vara med på bilden högst upp, det är den högra av de två skära.

Sisterly love

Jag nämnde kanske att jag hade fått ett presentkort på Body Shop? De har fått en del fina saker nu till jul, bland annat två stycken stora paletter i svart sammet. (?!) Jag fick med mig den varma hem, det finns en i silver/lila/svart också, men den här känns sjukt mycket mer användbar till vardags. Lovely, lovely!

För att vara en palett så var det här veldi stora skuggor, de är 3,5x2 cm och den stora är 3,5x3,5. Lättjobbade, med ganska mycket skimmer i, jag tänker att de är grymma som highlighters - för att få lite omväxling från Muffin som kan vara lite för mörk och gul på mig så här års.



Jag köpte en flat snedskuren borste också, det kan vara på tiden att jag skaffar en "riktig" sån - jag har bara nittonkronorsvarianten från Lindex, och jag ser att min Anastasia inte mår bra av att användas våt, eller till annat än ögonbrynen.

Lite skeptisk till att täcka en palett med svart sammet. Hur ska jag kunna rengöra den när skuggorna börjar pudra vilt omkring sig? Hur ska jag ens kunna blåsa den ren utan att det fastnar i luddet? Testern såg okej ut, vilket ju brukar vara en dead giveaway, men den var nog hemskans ny på hyllan. Rengöring med dammsugare verkar vara det enda rimliga alternativet. Och att pressa den igen efter ett (Gud Förbjude!) fall i golvet är väl inte att tänka på.

Den öppnas på liggande ledd - interessssting - som en väldigt smal liten bok, med spegel i långa locket och en lång skumgummifnutt att fnutta med. Inte för att jag fnuttar så mycket, jag föredrar penslar.

Sen kan man ju fråga sig (tourettes-yours-truly frågade såklart även i disken och fick ett Grade A guldfisk-stirr tebaks) varför Body Shops penslar numera har ett bakstycke som ser ut som något mittemellan en dammsugarslang och en gevärspipa till en musköt? Det kanske inte syns så tydligt på bilden, men wtf? Vad ska jag med all den där extra plasten till? Den går inte in i min necessär...? Ska jag ställa borsten på högkant när den torkar? Så att vattnet kan rinna ner i fattningen och sabba limmet? Neh, inte. Jag kan faktiskt inte hitta ett enda skäl till den här designen, men själva borsten verkade bra, så jag är nöjd. Vill man göra en tyngre pensel kanske man kan välja ett annat material eller ge skaftet en kärna av typ...metall? Men den här trombonen? Bitch, please!

Men! Oavsett allt gnäll så älskar jag den, flat out, kära systrar! (Det kommer ett till systerinlägg så fort lillan mmsar!) Det är som om L fortfarande har den där skokartongen, och emellanåt låter mig få en glimt. Tack söta ni! Mucho pusso!

Archetype schmarchetype

Det ligger en lapp på min skrivare. Där står alla saker som jag har näthandlat de senaste månaderna, så att jag vet vad jag ska hålla utkik efter och vad jag saknar. Det räcker med ett par tre utestående paket, så börjar jag bli nervös och glömma bort.

Men idag åker den där lilla jävla lappen i papperskorgen, för just nu har alla paket kommit hem. Right-o! Jag håller in manu paketet från Archetype som fucking äntligen kommit fram! Detta är alltså det hyfsade slutet på denna trista, segdragna och smått rättshaveristiska historia, som ingen är mer trött på än jag, utom möjligen Snejk som fått stå ut med mitt gnäll sen i Augusti...

Rad 1 fr v - The gargoyle trees, Sexy librarian, Plastic pink
Rad 2 fr v - Pink insanity, Unseelie court, Submissive
Rad 3 fr v - Spike heel, Poison pen, Gloomy sunday
Rad 4 fr v - Spun sugar, Oceans of the night
Samt samplebags fr v Angel dust, Angel of indulgence, Bela's grave, Kitsune yokai, St. Elmo's fire och Kitten toes. Snyggt att de verkar ha valt samples utifrån de färger jag själv beställde, och stort plus för förhållandevis många baggies i förhållande till orderns storlek. (Take THAT, Make Up Store!)

Till Archetypes försvar skall jag säga att

• skuggorna är jettefina och i riktigt, riktigt tjusiga färger som stämmer väldigt väl med återgivningen på skärmen. Jaah, swatchar och EOTDs kommer, men det känns lite meningslöst att swatcha eftersom MINA foton sällan är korrekta i färgåtergivningen...
• Holly på Star Center var en pärla när jag väl fått tag på henne.
• trots att det är små burkar så är de riktigt väl tilltagna, och de kom fram utan några skador eller något läckage.
• inget fastnade i tullen, men det är inte Archetypes förtjänst.

Men vafaan, fick du inga sifters? undrar du. Jo, det fick jag, men dom har jag pillat bort och slängt eftersom jag hatar sifters. Jag saknar som enda nu levande människa förmågan att hantera dem. Jag är motoriskt fullkomligt oförmögen att få bort den lilla klisterlappen som brukar sitta över hålen, speciellt om den saknar flärp. Ofta blir jag sittandes och hugger med borsten ovanpå klisterlappen i en halvtimme, utan att ens fatta att den är där. Och när jag väl har fått bort lappen kan jag inte för mitt liv få ut nog med skugga för att kunna jobba vettigt med den, även om jag skruvar dit locket, vänder burken upponer och knackar på botten med något hårt. (Finns det något annat sätt? Hjääääälp!) Oooooch när jag ska ta bort siftern som jag inte vill ha, spiller jag ut halva burken. Så bort med den! Burkar med skruvlock och lösa pigment ska ändå inte ut och åka i väskan, fy fan. (Jag fattar att det är viktigt för transporten, men finns det inget annat sätt att lösa det på?)

Så nu vet ni. Archetype kanske inte är ute efter att blåsa en, jag tvivlar inte på deras goda avsikter, men om man behöver ett kvartal på sig att få tummen ur och gå till brevlådan kanske man inte ska hålla på med postorder, eh? Inga fler beställningar, alltså. Vilket ju får mig att hoppas att pigmenten inte är FÖR bra...

Like you got a pair

Det där med att byta skal dårå, ibland måste man trixa lite. Please enjoy den hära bilden av min brorsa. Jag VET att jag skulle vara en liten äcklig kille om jag var kille, en slemmig typ som låg runt och slogs på fyllan, som hade lort under naglarna vid fel tillfällen och inte fattade att vita tubsockar är döyden för gaberoben.

Okej, så du har svampat dit din skäggstubb, mölat ner en socka i din killes y-front som du lånat för känslans skull, och lindat boobsen med elastiskt bandage. Good to go? Neh. Koreografi, baby, är hela kakan. And more besides. Trix? Såhär:

1. Det första du måste tänka på är vinkeln på bäckenet. Tjejer svankar, inget ont i det, if you got it flaunt it, änna. Men som kille vill du inte gå och puta med häcken, du har inget behov av att svänga kjolfållen sådär extra. Tänk inte på det som att du ska sluta svanka, att du ska sticka svansen mellan benen. Tänk istället att du ska fram med paketet. Du ska inte sluta sticka ut bak, du ska lägga krutet på att sticka ut fram. The rest will follow. Det här gör kanske 50% av skillnaden. Testa själv såfåruse.

2. Now sit! Hur gör du nu? Du sätter dig prydligt, du låter din blanka kjolbak smyga upp på barpallen. Gör inte det. Kom istället ner rakt uppifrån på alla stolar, bam. Slappna av i magmusklerna, släpp korsetthållningen. Jag säger inte att du ska ha dålig hållning, du måste fortsätta att lyfta bak axlarna, men i höjd med korsryggen kan du släppa efter lite mer än vanligt.

3. Spread. Ut med knäna. Ta mycket plats. Gärna 2/3 av sätet bredvid dig på spårvagnen, utöver ditt eget då, för att visa hur hård du är och hur mycket viktigare det är att du får vädra dina kulor än att tjejen bredvid får sitta rakt på sitsen. Nävarna på knäna. Ner med hakan. Utstuderat uttråkad blick. Seru? Du börjar närma dig.

4. Överkroppen måste också ta mycket plats. Ut med armbågarna! En tjej som dricker öl håller armbågen lodrätt framför sig. I värsta fall har hon en glasfattning som inte involverar hela handen, utan bara de första fingrarna. Om du höjer armbågen nästan 90 grader ut åt sidan (fulla 90 grader ser lite konstigt ut) så är du vips bredare.

5. När du går, sätt ner hela foten. Rulla inte fotsulan, sätt inte ner framtrampdynan först. Valet av skor hjälper mycket här - ju tyngre pjuck desto mindre kämpar man emot. Det är därför det ser så roligt ut med små uppklädda EGL-brudar som har jätteskor (ibland räcker det med femkilos Mary Janes) och stolpar som alkisar trots sina delikata spetsklänningar.

6. Gå från axeln, inte från höften. En tjej håller ofta axlarna relativt stilla, och rör sig från höften när hon går. Börja istället rörelsen vid axeln, och håll övre och undre kroppshalvan mer statiska i relation till varandra än du är van. För extra dryghet, prioritera den ena axeln före den andra, och testa 3/4-koreografin som jag har rantat om både på FB och Helgon förut.

(Lustigt i sammanhanget är - men detta kanske bara gäller goter? - att tjejer däremot ofta dansar från axeln, dvs vevar mer med armarna och ålar med överkroppen, medan killarna står statiska med överkroppen och lägger krutet på att stampa och sparka mer.)

Sådär. Hur känns det?

Roots

Älska din subkultur. Älska din uppväxt. När jag ser en liten vrång, knubbig donna med utväxt och för liten skinnrock, blir jag alldeles lös inombords och vill gå fram och klappa henne och ge henne en hundring och säga Det Blir Bättre. Men hur skulle det kunna funka?

Som en liten nostalgivink bara, ett par sajter med goffsmink, en del hållna i den vanliga rantiga cattygoth-stilen, ni minns, de som körde Reality Check of the Week och recenserade folks personliga hemsidor när det begav sig?

Lite gulligt att goth är så mainstream nu att det finns en WikiHow för sminket.

Is there such a thing as a blonde goth? Ja, det kan man fråga sig. (Och man kan också undra vad den här mainstreamsajten har för talan i frågan.)

Argoth lägger lagen. Eller gör i alla fall ett sjukt dyslektiskt försök.

Makeup tips for the bleak: "Your Gothic look should be as opulent, decadent, and original as possible. If you're not up to making the necessary effort to carry off this most high-maintenance of affectations, try wearing plaid shirts and listening to Nirvana instead." Eh. Hur gammal är den här sajten? Är det NÅN som lyssnar på Nirvana idag?

Awwww gothic portal, tulle.

Pink sugar

Jag har sjukt svårt för det här med parfym. Inte att ha, alltså - men att byta. Jag måste vara hälften hund, för jag blir jättenervös och känner mig inte hemma i mig själv när jag har "fel" parfym. Man kan inte byta bort sin doft bara sådär. Det krävs tillvänjning och stor motivation. Dofter triggar minnet som inget annat. Och vissa grejer vill man inte så jävla gärna bli påmind om.

Min smelly story är kort och tjurskallig. I fjortisåldern körde jag med Body Shops White Musk. Punkt. Och som den hippiewannabe-lajvar-goth-snotling-humanistslyna-in-the-making jag var, hade jag ibland en dabb patchouli bakom örat. Som west coast tween blev man också rätt afskräckt av alla killarnas härjningar i stinkoteket - de kunde ju inte måla sig gubevars, så de tävlade istället om vem som klarade av starkast koncentration av Fahrenheit och senare även AXE. Jag har hört att man kan dö av för mycket sånt. Åtminstone kändes det så när man gick förbi deras omklädningsrum. Plääääh. Träffade man nån som gick runt och osade old spice var det liks en okejstämpel i sig, bara för att man slapp högstadiediscovibbarna, komplett med chipsandedräkt, tryckare (Är det där hans skärpspänne? Eller?) och ändlösa repeatslingor med Wind Of Change.

Sen fyllde jag 20 och träffade min kusin Lisa för första gången. (Hon bor i Australien, så det är inte lika konstigt som det låter.) Lisa har en ofelbar, vuxen smak och jag anammade blixtsnappt hennes två parfymfavoriter, Cliniques Happy och Thierry Muglers Angel. Sen dess har jag inte haft något annat, jag kan liksom inte. Nio dagar av tio har jag Angel, resten inget eller Happy.

Men i veckan drabbades jag av en sniff-a-delic revelation - det klev på en brutta på spuhrwagnen som luktade så gott att jag blev helt till mig och bara satt och sniffade i luften i flera minuter för att ta reda på vem, vem, vem som hade denna ljuvliga parfym. Jag måste agera snappt! Jag måste fråga vad det är! Det får inte försvinna tillbaka i okändheten!

Som tur var, blev hon smickrad. Vavarerå? Aquolinas Pink Sugar, finns på eleven.se och äfven i Haga, på den där affären vahettere som säljer vita saker av spets och Hunter-gummistövlar bredvid Indigo. Det är inte ens dyrt. Plötsligt luktar allt liksom jul och godis och ...ja, socker, fast fräscht och varmt så att jag bara vill kramas och rulla runt på nymanglade lakan. Måste ha! Jag anar ett tronskifte, anamma!

Brite Bird

Jag diggar independenttillverkare, så jag tänkte påa tävlingen som Sanna kör hos Brite Bird, ett sympatiskt märke med landets kanske gulligaste logga. Jag har testat hennes Doesn't make any sense-pigment och har bara gott att säga om det. Nu har hon fått välförtjänt draghjälp av LipGlossBitch, så ta en titt och lägg vantarna på Brite Birds nya bloggrelaterade skuggor.

(Det faktum att jag skriver det här innebär också att jag själv är med och tävlar, barasånivet. Reklam, kanske - men aldrig i smyg.)

Nu tänker jag luta mig tillbaka och ägna mig åt ljuva hallisar om min egen Brite Bird-skugga, Steampunk - hälften sotig mässing med undertoner av bränt järn, hälften benvit, pudrig viktoriansk highlighter med champagnerosa skimmer.

Massive attack

Jag säger det igen, fy fan vad glad jag blev för Nancys och Ms present! Mitt när jag sitter och beställer egna NYXprylar, så sneakar hon mig och gör världens jäkla haul, mitt under näsan på mig. Whamma! Puss på dig, cookie!

Det skall påpekas att också Snejk fick sjukt fina paket - vintageporr som det ska bli mig ett sant nöje att läsa högt ur. Och förtjusande burleskblädderDita i både champagneglas och röd korsett och annat majsigt.


Check it out in all its majesty:

Amuse-palett med sjukt glittriga ögonskuggor
NYX falsies EL 141
NYX Glitter on the go / Just green
L.A. Colors Art Deco Nail polish / Hot pink & Black
NYX Glitter liner / Pink
Amuse Glitter liner
NYX Nail polish / South sea & Las Vegas
NYX Ultra pearl mania / Jade pearl
Amuse Lip stick / 905
Amuse Diamond lip stick / F7
Amuse Diamond lip liner

Mmmmmmmwamma!

Svårburet

Igår hade jag världens bästa födelsedagsfest, så då hann jag inte blogga. Måste också tillägga att mina sweet sweet friends and sisters vet precis vad kotten vill ha. Nämlich en stor jävla driva med smink. Nancy är en ängel, hon kom med en NYX-haul av guds nåde, jag trodde att det var en flarra sprit så tungt var paketet. AAAHHH, the lycka! Räkna med att se sjukt mycket glitter och dregel här framöver, alltså.

Men jag ska gottgöra gårdagens bloggskolk genom att ranta lite om en grej som jag ofta kämpar med - svårburna färger.

Jag har ju redan tjatat om det där med min fäbless för silverögonskugga och rävbrunt läppstift, eller i alla fall min maniska drift att hela tiden ha de där färgerna som såg coola ut inuti huvudet - men inte lika coola utanpå. Och det finns ett par pryttlar till som är svåra. Svart läppstift, som sagt. (Ha inte det!) Risken är stor att du lyckas ännu sämre än de här damerna, som ändå har gjort ett ganska gediget jobb och ändå trillat mellan stolarna med ett brak, i mitt tycke... (And what's up med den där minen, blondie?)


Och lila ögonskuggor, speciellt de som är varma i tonen och drar åt brunt. Jag tänker på det färgspektrat som hustrumisshandlarpaletten, eftersom det är så jäkla lätt att sminka dit en helt oavsiktlig shiner med dem. Dähm. De här brudarna har ändå gjort fina jobb, och trots det är det så slirande nära...(Okej, en av dem är photoshoppad, men det vore inte svårt att göra efter, med samma tvivelaktiga resultat...)




Till sist en äkta shiner som jag är mycket svag för. Den har även figurerat som poster till seminariet "Lära kvinnor chefa män" som gjorde stort intryck på mig trots att affischen introducerades för mig av en jubelidiot.


Några trix för att komma runt det? Kolla här eller här hos temptalia och se om det kanske hjälper, jag tänker prova.

Bilder? Här. Här. Här. Här. Här.

Fjån gjaven

Det är mycket vampyyrär nu. De flesta vampyrerna är rätt snygga, lissom. De glittrar i solen och glittrar på natten och är allmänt sexiga och coola. De är alltid välsminkade. Tänk Pam i True Blood. "I'm wearing my favorite shoes!"

Själv föredrar jag skitiga äckelknullvampyrer av den gamla åttiotalssorten, de som typ hoppade upp ur ett hål i marken och raketkräktes härskna inälvor och dödade ALLA... och sen kom Lost Boys och pajade allting. Och Anne Rice. Sen var det igång. Kanske är det sombisar jag förväxlar dem med. Yeye. Som gammal avdankad got (som ändå haft vett att sluta med de värsta synderna i tid, snälla säg att jag har det?) måste jag ju ta mitt ansvar och göra ett inlägg med snygga vampyrmejker. Men bara så att ni vet, så är det ovärt att vara vampyr om man inte är Faethor Ferenczy.

Faethor håller inte på med nån jävla romantik. Han har ett eget slott på en asjobbig klippa som mest verkar vara till för att stasha zigenarslavar när han själv är ute på korståg. Hans hus är så evil att till och med möblerna äter folk. Han är två meter lång och ful som stryk. Han väger hundra pannor brosk och senor. Han är en enda röra av "Conch-like ears, convoluted snout and teeth like daggers of bone..." Så nu vet ni det. Men här är ändå några snygga brudar vars mejk ni kan imitera i höstmurrkret. Snarl!




Länkar? Här. Här. Här. Här. Här.